Cowboys and Angels. .

Idag har verkligen hösten gjort sig påmind, det regnar, åskar och är allmänt ruggigt ute. Så skönt att komma in i värmen och dra en filt upp till öronen och bara ta det lugnt.
 
Ikväll kände jag en känsla, som jag inte har känt på vääldigt lång tid. - Ett lugn.
En trygghet i mitt eget hem och en trivsel-känsla.
Lite nya tapeter, och massa nya inredningsprylar har gjort att det för första gången är ganska mysigt i min lägenhet :)
Kattorna har även fått flytta hem igen, efter 2 månaders "Sommarkollo" i Jättendal hos mina föräldrar, där har dom fått varit utomhus och utforskat lite, och mått otroligt bra. Men nu är dom som sagt var tillbaka hos mig igen, och det verkar som dom är (hittils) väldigt nöjda med att vara innekattor igen :)
 
I morgon ska jag prova att jobba igen, ska bli riktigt roligt och skönt, de senaste 2 veckorna har jag ju spenderat mer tid på akuten och observations-avdelningen än vad jag har varit hemma känns det som.
Tror min kropp är lite "lugnare" nu, och inte lika stressad, skönt att ha kunnat sluta med kortisontabletterna, eftersom det var de som gjorde att jag fick jättehögt blodtryck och det kändes som att hjärtat skulle hoppa ur kroppen.
Men just nu mår jag väldigt bra iallafall, och jag hoppas att det håller i sig! :D
 
 
Ofta tänker jag på det förflutna, - och jag tillåter mig själv att göra det.. Det är så många fina, underbara minnen, så mycket glädje, men det finns ju också de stunder då jag bara var ledsen, vi bara bråkade och jag kände mig otillräcklig.. Det är okej att tänka tillbaka,.. Så länge jag inte börjar leva i det förflutna, för jag måste se framåt, skapa mig ett nytt, -eget liv.
 
Denna sommar har jag verkligen lärt mig mycket om mig själv, och börjat acceptera mig själv.
Jag är jag, och ingen annan är mig lik..
Och det viktigaste av allt, jag trivs med att vara singel och helt jäkla ensam (!), för jag har mina vänner och familj, som alltid finns där för mig och ställer upp, - ni är guld <3
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0